Scott Lowe har ställt en ruskigt intressant fråga på sin blogg.
Varför designar vi Virtualiseringslösningar som vi gör? Är det på grund av att det är rätt sätt att göra det på, eller är det för att vi "alltid gjort så förr"?
I just hans resonemang i bloggen tar han upp frågan om det verkligen skall behövas så många nätverkskort i varje Host.. Inte minst i en blad-server miljö blir det problem eftersom att det bara finns ett visst antal mezanine-platser.
Scotts blogg-post är bra, men se till att läsa kommentarerna också. Det är en ruskigt intressant diskussion.
http://blog.scottlowe.org/2011/08/15/thinking-out-loud-logical-link-multiplexing-sort-of/
Jag lutar helt klart mot det som Scott skriver, att ibland skulle vi troligen klara oss med en logisk segmentering i nätverket istället för som idag när vi gör fysiska uppdelningar på olika nätverksportar...
Eller är det nått jag missar i det hela??
Jag har aldrig sett någon rekommendation att man måste ha minst X st. nätverkskort i en design. Däremot finns det best practices att skilja vissa trafiktyper logiskt ur säkerhetssynpunkt m.m. Detta kan dock lösas med VLAN såvida kundens säkerhetspolicy inte kräver fysiskt separerat.
SvaraRaderaSen är det upp till arkitekten att se till att varje trafiktyp får den bandbredd den behöver. NIOC finns bara sedan 4.1 och bara i Enterprise+, så den kan man inte räkna med. Det finns en hel del trafiktyper som enkelt kan dränka ut annan trafik, iaf på 1 GbE.